Innehållsförteckning
Vad är DMX?
DMX är ett standardiserat kommunikationsprotokoll för att skicka digitala kommandon från en styrenhet, t.ex. ljusbord eller annan controller, till adresserbara belysningsarmaturer (DMX-kompatibla). Med DMX kan man styra de flesta av inställningarna hos en armatur, t.ex. dimmer, strobe, färg etc…
Här finner du grunderna i DMX för att förstå terminologin kring DMX och belysningsstyrning.
Grunderna i DMX
Standarden heter egentligen DMX512 och står för ”Digital Multiplex 512”. Det betyder att 512 kanaler styrs digitalt genom 1 datakabel.
En kanal är en uppsättning av 255 steg som är tilldelade för att styra olika attribut i varje armatur.
Data skickas via pulser av lågspänning från en belysningsstyrning, in i dina armaturer som vanligtvis är “daisy-chained” kopplade i en serie. Detta innebär att du ansluter den initiala DMX-kabeln till den första armaturen ”IN”, sedan “OUT” från den första armaturen till den andra etc, etc..
DMX är inte tillverkarspecifikt. DMX-styrda lampor från vilken tillverkare som helst kan styras av vilken DMX-konsol som helst. Detta är en av de största fördelarna med DMX och varför det är standarden som vi använder för att styra scenbelysning idag.
Kanaler och Universum
Ett DMX-universum innehåller 512 DMX-kanaler. I en standard DMX-kabel kan man bara köra ett universum, sedan behövs en ny kabel för nästa universum osv…
De flesta enklare belysningsstyrningar har bara en utgång = 1 universum. På baksidan av ett mer avancerat ljusbord eller controller hittar man dock ofta utgångar för flera universum som brukar benämnas “Universum 1”, “Universum 2” eller “DMX A”, “DMX B” etc.
Varje armatur kräver ett antal DMX-kanaler beroende på hur många funktioner som kan styras. De allra enklaste kanske bara har 1 kanal för dimmer , medan komplexa rörliga armaturer kan ha upp till 32 kanaler för dimmer, strobe, färg, rörelse etc.
Inställningar på armaturen
Ett av de första stegen när du ska styra DMX-armaturer är att ställa in rätt läge i armaturen och sedan ge den en unik adress.
DMX-läge: Avancerade armaturer kan ha flera “DMX-lägen” (olika profiler med olika antal DMX-kanaler och möjligheter) – med möjlighet att välja en enklare profil (med färre DMX-kanaler) eller en mer komplex profil (med ett större antal DMX-kanaler). En beskrivning av de olika DMX-lägena och vilka funktioner som nås finns i manualen för armaturen.
Notera antalet DMX-kanaler som används av i det valda DMX-läget! Det behövs för att lägga upp kanal-planen senare.
Master/Slave: Till exempel ett moving head eller annan rörlig armatur kan oftast ställas in i master/slave läge. Som en “master” kommer den dock att störa ett DMX-nätverket i övrigt och bör i stället ställas in i “slav”-läge.
DMX-startadress: På de flesta moderna armaturer
finns en LCD- eller LED-skärm som innehåller en meny för inställning av DMX-startadress, som visas som ett nummer mellan 001 och 512:
Unik eller delad adressering
Om alla armaturer delar samma profil (t.ex. alla är 3-kanals RGB-armaturer) och individuell kontroll inte krävs, är det möjligt att ställa in fixturerna till samma DMX-adress. Dessa kan då styras tillsammans med samma kanaler. Krävs individuell kontroll av varje armatur, måste en unik adress ställas på varje armatur och man får se till att inga DMX-kanaler överlappar varandra.
DMX kablage
En viktig aspekt när du bygger ett DMX-nätverk är att följa bästa praxis för kablaget. DMX-standarden specificerar kabeldragningar upp till 1200 m, detta förutsätter dock noll förluster längs vägen. Men i praktiken påverkas signalen naturligtvis av kabellängder, kabelkvaliteten, egenskaperna och kvalitén hos armarurerna samt inte minst andra störningar i lokalen.
Att använda DMX-kabel istället för ljudkabel (som i många fall ser likadan ut med 3-polig XLR) säkerställer en korrekt dataöverföring och kan kompensera för t.ex. billiga ljusbord med låg uteffekt.
Bästa praxis kräver partvinnad, skärmad datakabel med låg kapacitans och en impedans pš 110-120 ohm. God kvalitet, individuellt skärmade ledare eller skärmade tvinnade par minimerar störningar och överhörning. Målet är naturligtvis också att använda så kort kabel som möjligt.
Kontakterna på DMX-armaturer kan vara antingen 3-poliga eller 5-poliga XLR. Den 5-poliga varianten används främst inom professionella sammanhang, men inom installation och eventbranchen har den 3-poliga blivit mer och mer vanlig.
3-polig installationskabel och 5-polig installationskabel kan du köpa i vår webshop.
DMX splitter eller booster
För kabel som går över längre sträckor >100m kan en repeater/booster behövas för att undvika signalförluster.
Det är heller inte inte rekommenderat att ha mer än 16-20 armaturer på samma kabel-slinga eftersom signalen försämras en aning för varje koppling som görs.
Har du ändå fler kanaler kvar i ditt universum men behöver förstärkning, kan en splitter eller booster vara lösningen.
Programmering av DMX-belysning
När alla armaturer har ställts in till sina avsedda DMX-adresser och lägen, och man har en stabil kommunikation mellan styrenhet och armaturer, kan programmeringen påbörjas!
Programmering av DMX-belysning följer vanligtvis denna grundläggande process:
- Armarturprofiler kan oftast väljas från ett färdigt “Fixture Library” i programmet eller i mer avancerade ljusbord – annars skapar man dem själv av med hjälp av en “Profile Editor” där alla parametrar läggs in manuellt.
- Skapa en patch för varje universum som allokerar DMX-kanaler till valda armaturprofiler.
- Organisera grupper av armaturer och/eller attribut för att enkelt kunna dela funktioner (t.ex. panorering/lutning, färger, ljusreglering, slutare, effekter, etc.) mellan dem.
- Skapa och spara scener och program.
- Välja ett uppspelningsformat (t.ex. lagra scener i en fristående controller för automatisk uppspelning, eller programmeringsknappar för livedrift).
Exempel från Chromateq´s mjukvara för belysninsstyrning.
Ordlista
Nedan finns beskrivningar av några vanliga termer som är nyckeln till att förstå grunderna i DMX och ljusprogrammering.
Kallas ibland även ”personality”.) De flesta intelligenta armaturer kräver vanligtvis flera kanaler. Tillverkaren brukar förse armaturerna med olika DMX-lägen med olika avancerade styrmöjligheter. Till exempel kan en RGB-armatur ha t.ex. ett 5-kanals-läge:
Kanal 1: Master Dimmer
Kanal 2: Röd 0-100%
Kanal 3: Grön 0-100%
Kanal 4: Blå 0-100%
Kanal 5: Slutare / Strobe
Samma armatur kan också ha ett enklare läge t.ex. 3-kanals:
Kanal 1: Röd 0-100%
Kanal 2: Grön 0-100%
Kanal 3: Blå 0-100%
Ett DMX-over-Ethernet-protokoll som distribuerar flera universum av DMX och möjliggör överföring av DMX-data över IP-baserade nätverk.
Förkortningen för Digital MultipleX. Kallas även DMX-512, som refererar till antalet tillgängliga kanaler i ett DMX “Universum”.
Varje armatur i ett DMX-nätverk har en inbyggd dekoder som tar emot och översätter DMX-kommandon från styrenheten. Varje armatur måste ställas in på ett unikt ID, det vill säga dess adress. Möjliga adresser sträcker sig från DMX-kanalerna 001 ~ 512 och denna “startadress” väljs vanligtvis av DIP-omkopplare eller en LED/LCD-displaymeny.
En individuell kontrollkanal med ett värdeintervall från 0 – 255 som motsvarar 0 – 100 % uteffekt eller styrning av olika funktioner och inställningar. Vanliga kanaltyper och funktioner är t.ex. dimmer, shutter, RGB, CMY, panorering, tilt, fokus, zoom, färghjul, gobo-hjul, gobo-rotation, prisma, iris m.fl.
DMX sänder 512 kanaler (ett universum) per kabel. Om allt för många armaturer ligger på samma kabel eller om den totala kabellängden blir för lång, så behövs en splitter för att splitta ett universum till två eller fler kabelslingor, där varje kabelslinga fortfarande är ”daisy-chaned” = kopplad i serie.
Vanligtvis ett 120Ω 0,5W motstånd som löds mellan stift 2 och 3 på en XLR hankontakt och installeras i DMX OUT-porten på den sista belysningsarmaturen på en DMX-slinga. Dessa finns också färdiga att köpa. Syftet med terminatorn är att reducera signalbrus som kan uppstå på grund av störsignaler som studsar eller reflekteras tillbaka längs en seriekopplad kabeldragning.
En mjukvara som lagras på en hårdvaruenhet för att den ska fungera korrekt. Firmware är programmerad i läsminnet på en belysningsarmatur eller belysningskontroller. Uppgradering av firmware görs vanligtvis för att förbättra en enhets prestanda och/eller för att uppdatera dess kompatibilitet med andra enheter.
Kanal-planen som på ett överskådligt sätt ser till att samtliga armaturer i en rigg får en plats i ett DMX-universum. Patchen tilldelar adresser till motsvarande armaturprofiler. DMX-adresser väljs från 1 till 512 och det första DMX-kanalnumret som tilldelas en armatur i patchen måste matcha DMX-adressen på själva armaturen.
Remote Device Management, ett sätt att göra inställningar i armaturens menyer på distans.
Streaming ACN (Advanced Control Network), ett DMX-over-Ethernet-protokoll som distribuerar flera universum av DMX och möjliggör överföring av DMX-data över IP-baserade nätverk.
En scen innehåller ett eller flera ”steps”. Scener spelas upp en i taget genom knapptrycknig eller annan triggning.
En sekvens, eller ibland kallad chase, innehåller flera scener som spelas i följd.
I exemplet ovan med 5-kanals-läge, skulle armaturen ockupera fem DMX-kanaler i ett universum. Startadressen är den första kanalen i den serien och ställs in manuellt på varje armatur.
DMX-belysningsarmaturer är vanligtvis sammanlänkade via kabelnätverk som ansluter deras DMX IN- och OUT-portar i en serie. DMX-kommandon skickas från DMX OUT-porten på en kontrollenhet som sänder upp till 512 kanaler över en enda kabel till de anslutna fixturerna. Ett universum representerar en grupp med 512 kanaler.
ArtNet och sACN
Tekniken och förklaring på vad Art-Net och sACN är och hur det används för att skicka DMX-data över ett standard ethernet-nätverk.
